Nervsystemet Nervsystemet tycker jag är rätt svårt att förstå bra, och för att förstå det bra så tänkte jag förklara lite om hjärnans delar och dess funktioner, trots allt, hjärnan är ju kroppens kontroll rum och den sköter allt i kroppen. Hur en nerv är uppbyggdEn nerv består av ett knippe långa utskott från ett stort antal nervceller. Synnerven t.ex. består av 500 000 nervceller. Och hur en nervtråd ser ut kommer jag att visa i slutet av arbetet. En nerv har ett fettlager runt sig för att skydda nerven så den inte blir skadad. Kroppens längsta nerv är den som finns nere i stortån. Centrala nervsystemet: Man kan förkorta det Centrala nervsystemet med CNS De "sköter" hjärnan och ryggmärgen och det är uppbyggt av miljarder gråa cellkroppar och ett finförgrenat nät av vita nervledningar. Från detta "högkvarter" så går miljontals nerv impulser varje timme till ryggmärgen och hjärnan. Och de kommer från ögat, hud, muskler och andra inre organ. Nerver som leder impulser till och från i CNS indelas i 3 olika grupper och dom är : De inåtledande ( sensoriska ) : Nerverna för information från sinnesorganen och kroppens inre delar till hjärnan och ryggmärgen. De sammanbindande :Nerverna binder samman olika delar av hjärnan och ryggmärg. De utåtledande ( motoriska ) Nerverna sätter muskler och körtlar i verksammhet. Hjärnan bearbetar informationen sänder vidare den viktiga till kroppens olika organ, inte ens när du sover avstannar verksamheten i CNS. Ryggmärgen Ryggmärgen är nervsystemets kopplings och ledningscentral. Den ser ut som en kabel och är tjock som en blyertspenna och är uppbyggd av grå och vit substans. I den grå substansen ligger cellkropparna och där sker alla omkopplingar. Den vita substansen i ryggmärgen består av axoner som leder impulserna. Det är fettet i myalinet som ger den vita färgen. Den ligger skyddad i en kång kanal som löper genom ryggradens kotor och den är omsluten av hinnor och vätska som skyddar den. Den når från hjärnan ner till midjehöjd. Om ryggmärgen skadas så att nervtrådarna bryts, blir den del av kroppen som ligger nedanför de skadade nerverna förlamad och länsellös. Autonoma Nervsystemet Rörelserna i tarmar, blodkärl och andnings organ kan vi inte styra med viljan. Inte heller kan vi påverka hjärtverksamheten eller körtlarnas arbete. Alla dessa organ driv då automatiskt och det som sköter alla organen är det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet består av två delar det sympatiska och det parasympatiska Nervsystemet. De båda systemen motverkar varandra så kroppen får en bra balans. Det parasympatiska nervsystemet styr kroppen då den inte utsätts för några påfrestningar. Det får hjärtat att slå långsamt, det håller blodtrycket nere, Den ökar saliv avsöndring och påskyndar matspjälkningen. Det sympatiska nervsystemet träder i funktion när kroppen måste jobba hårdare än normalt som t.ex. vid en träning i någon sport. Det ökar hjärtverksamheten och får luftrören att vidgas. Och det ökar syretillsättningen till musklerna så dom kan jobba hårdare. Lilla Hjärnan Lilla hjärnan har till utseende en veckad yta. Till lilla hjärnan kommer impulser från balans organen, musklerna, och lederna. I lilla hjärnan samordnas impulserna och skickas sen ut till de olika delarna. Lilla hjärnan har till uppgift att se till att rörelserna blir mjuka och riktiga och att kroppen upprätthåller balansen. Skador på lilla hjärnan leder till rubbningar i rörelser och balans. Hjärnstammen I hjärnstammen finns kopplingar för olika funktioner inuti kroppen. Från hjärnstammen styrs bl a kroppstemperaturen, andningen, blodtrycket och hjärtats slag. I hjärnstammen ligger också centrum för sömn och törst. Sömn Sömn är en regelbundet återkommande normal form av medvetslöshet. Sömnen behövs för att nervsystemet ska få en tillfälle att vila upp sig till morgondagens alla händelser. Sömn är inte har inte speciellt behov hos spädbarn och växande individer. Vid 15 - års åldern kräver man ca 8 timmars sömn per dygn. Stora hjärnan Stora hjärnan är uppdelad i två skåror, den högra och den vänstra hälften. Dessa hålls samman av hjärnbalken. Stora hjärnans yttre lager, hjärnbarken, den har fåror och vindlingar och i den finns omkopplingar som tar i mot impulser och skickar dem vidare till hjärnans många nervbanor. Vart alla sinnes organ ligger placerad i hjärnan kommer jag att visa en i slutet av arbetet. Reflexer Om man lägger handen på en het platta reagerar sinnesceller i huden och sänder en sensorisk impuls till ryggmärgen som skickar tillbaka som en motorisk nerv och då drar man bort handen fort. Samtidigt som den sensoriska nerven skickas till ryggmärgen så skickas en till hjärnan som talar om att det gör ont. Medfödda och inlärda reflexer Det finns två olika reflexer, de medfödda och de inlärda. De medfödda reflexerna kan man förklara på några sätt ett exempel på en medfödd reflex är ett spädbarns grip reflex, om man sätter ett finger i barnets hand, så griper barnet tag i det. Mer exempel på medfödda reflexer är blinkningar och sväljerörelser. Cykling är ett exempel på en inlärd reflex. När man väl ha lärt sig cykla, så utförs cyklingen automatiskt. Cykling är ett komplicerat amspel mellan muskler och sinnesorgan som arbetar i en serie reflexer. Om vi säger att du ska prata med en samtidigt som du cyklar så cyklar man med den inlärda reflexen, alltså automatiskt, så då kan man samtidigt cykla och prata. Minnet, inlärning och intelligens Man vet inte hur minnet riktigt fungerar ännu. Man talar ofta om två olika minnen, ett korttids och ett långtids minne. Korttidsminnet håller kvar en sak under en mycket kort tid t.ex. om du hittat ett telefon nummer till någon och ska slå det på telefonen, det bara under den tid du slår numret som du kommer ihåg det. Långtidsminnet : Om man vill minnas något länge bör man upprepa det många gånger, ju fler gånger du upprepar det desto längre kommer du ihåg det. Inlärning : Inlärningen påverkas av många faktorer. Det man tycker är kul lär man sig bättre än med det man tycker är tråkigt. Det man har upplevt under starka sinnes rörelser som t.ex. glädje, eller stor sorg minns man bättre. Man minns ju t.ex. mormors begravning när man var 9 år mer än vad man minns när man var hos en kompis och spelade dataspel. Förmågan att lära sig och minnas det man lärt sig är en form av en del av det man brukar kalla intelligens. En annan form av intelligens är att kunna tänka logiskt. Förmågan att kunna sätta sig in i vad andra människor tycker är också en form av intelligens. Man vet inte mycket om med vilka delar av hjärnan man täcker med. Sjukdomar och skador i nervsystemet Huvudvärk : Den vanligaste huvudvärken är spänningsvärken. Den kan man få om man spänner nackmusklerna för mycket. Huvudvärk kan också vara ett symptom till en sjukdom som influensa. Tillfällig huvudvärk kan man få om man inte har sovit tillräckligt eller om man är trött. Huvudvärken går över om man får vila lite. Migrän : Migrän ger svår huvudvärk och kraftigt illamående. Migrän kn sitta i flera dagar och man har oftast bara värken i en halva av hjärnan. Vad som orsakar huvudverk vet man inte. Svimning : Svimning är en kortvarig medvetslöshet. Den orsakas av syrebrist i hjärnan. Detta kan inträffa om man har för lågt blodtryck, vid stora blödningar och då luften inte innehåller tillräckligt med syre Hjärnskakning : Om man får en lätt stöt mot hjärnan så gör det inget för hinnorna och vätskan skyddar lätta slag mot hjärnan. Men om stöten blir kraftig så kan hjärnan skadas och vid ett slag så kan man förlora medvetandet för en stund. Man bör uppsöka läkare om man fått en hjärnskakning. MS - multipel skleros: Det är en kronisk nervsjukdom vid vilken fettlagret, myelinet, runt nervcellerna förstörs. Och då störs olika kroppsdelar, bl a så förlorar man känseln och musklerna försvagas. Det är mest kvinnor som drabbas varför vet man inte och det finns inget botemedel mot det ännu. CP - cerebral pares : Sjukdomen beror på att hjärnan skadats under förlossningen eller vid fosterstadiet. Skadorna kan vara olika grova beroende vart i hjärnan skadan finns. De som drabbas kan bli rörelseförhindrade, få talrubbningar eller bli utvecklingsstörd. När jag äter Nu när jag förklarat hjärnans delar och funktioner tänkte jag berätta om vad som händer när jag äter. När jag först ser maten så skickar jag en impuls till syncentrum som skickar tillbaka impulsen och talar om för mig vad jag ser och i syncentrum finns ett minne som säger vad det är jag egentligen ser, för det jag ser har jag ju en gång sett och lagt på minnet. Jag känner också lukten på maten och alla har ett luktsinne så när man känner lukten på maten så kan man avgöra om maten är god eller äcklig för det finns också ett luktminne precis som man har ett synminne som memorerar matens lukt. Och från syncentrum går en impuls till en annan del i hjärnan och från den delen till rörelsecentrum som skickar vidare impulsen till muskeln i armen som då gör rörelsen som jag vill. Och när jag tuggar maten är det samma sak som med armen fast impulsen från känselcentrum skickas till käkmusklerna som då tuggar maten. När jag sväljer och när maten smälts ner i magsäcken så är det autonoma nervsystemet som sköter det automatiskt. ( En bild på vart de olika sinnesorganen sitter i hjärnan sitter ser du på en bild nedan )